Varför skola?
Barn vill lära! Punkt och utropstecken! Tänk en arena dit barn kan gå och samverka med andra barn och vuxna för stimulera och uppmuntra nyfikenhet, lärande och utveckling! Där de kan ta del av varandras erfarenheter och kulturer. Vi kan kalla arenan för skola…
Synd att namnet ‘skola’ är upptaget för en annan sorts arena som tyvärr verkar ha motsatt effekt. Att effektivt ta lusten ur barnen, att släcka nyfikenhetens glöd. Vettgiriga barn in – skoltrötta ungdomar ut! Som ett destruktivt löpande band…
Fan på väggen? Ja, kanske, men det är den bilden som pumpas ut och ‘marknadsför’ svensk skola. Sjunkande resultat, trötta lärare, pest och kollera. Vi ska kanske klargöra vissa saker…
Vi känner inte igen oss i de svarta rubrikerna. För oss är skolan till stor del den arenan som beskrivs i första stycket och att detta är svaret på Varför skola? Självklart behövs en sådan arena. Sedan finns ett överliggande uppdag om att fostra ansvarsfulla samhällsmedborgare osv. Detta är nog de flesta överens om.
Problemet är att skolan är uppbyggd av en massa strukturer som behöver ifrågasättas för att skapa en modern och dynamisk lärande organisation Genom att sätta skolans beståndsdelar under lupp så framkommer förhoppningsvis en bild av vilka grundläggande förändringar skolan behöver genomgå för att uppnå detta. Tillåt oss ge några exempel:
Varför skolämnen? Kanske behövs de, kanske inte? Vissa kanske ska sorteras ut och ersättas med andra. Finns det ämnen som saknas i dagens skola som känns mer relevanta än de rådande? Hur ser det utför skolan? Samhället är sällan uppbyggt av 60 minuter engelska, för att sedan efterföljas av 80 minuter svenska sedan lunch och ytterligare 80 minuter musik.
Varför timplan? Vi förutsätter att skolan ska vara individuellt anpassad och att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas så långt som möjligt efter sina förutsättning. Rimmar detta inte lite illa med att alla elever behöver lika många minuter matematik, slöjd eller SO? Det handlar om garanterade minuter svarar vissa och menar att inget hindrar skolan från att lägga ut mer tid. Förvisso, men i en målstyrd skolan bör detta styra över tiden. Eller?
Varför klasser och årskurser? Den individuellt anpassade skolan sorterar eleverna efter ålder och förutsätter att samtliga 9-åringar bör göra ungefär samma saker. Återigen rimmar det lite illa. Men utan att fundera på varför, gör vi detta år efter år efter år.
Varför två terminer? Ja, varför? Det finns säker samhälleliga strukturer som föranlett detta systemet. Men gäller de fortfarande? Eller är det ytterligare en punkt att lägga till på listan ‘Så gör vi utav gammal vana’?
Varför obligatorisk grundskola följt av frivillig gymnasieskola? Är svaret självklart? Vi är inte så säkra på det.
Vi kan ta ytterligare några exempel som vi vet diskuteras flitigt men där det inte råder enighet:
Varför betyg?
Varför nationella prov
Varför läxor?
Varför ordning och reda?
Varför digitala verktyg?
osv.
Svarar detta på varför skola? Nej, inte riktigt men vi hänvisar återigen till vårt första stycke. Vi tror att skolan behövs! Men däremot anser vi att skolan skulle kunna vara något annat, att den är i behov förändring, utveckling och omdefiniering. Vi tror att om vi bryter ner skolan som organisation och struktur i dess beståndsdelar och ifrågasätter dessa så framkommer ganska snart en bild av vilken skolan vi faktiskt vill ha. Vi ska inte göra saker för att det alltid har varit så och valen vi gör ska inte baseras på vad som är bäst för organisationen eller läraren, utan utifrån vad som är bäst för eleven.
Det kvarstår dock ett par saker. Diskussionerna måste uppstå och tillåtas, på lokal och nationell nivå. Mellan skolpersonal, politiker, vårdnadshavare, näringslivet osv. På afk-träffar finns den möjligheten såväl som på föräldramöten, personalkonferenser, på pedagogiska kaféer, i riksdagsutskott, i kommunstyrelser osv. Ställ frågorna, besvara dem och förändra skolan.
Enkelt va? Nej, men viktigt!
Johan Risborn (@risborn) och Stefan Fornestedt (@fornestedt)
