Ibland måste man ställa sig de stora frågorna. När det gäller skolan är givetvis den stora frågan: Vad ska vi ha skolan till? Varför skola?
Det finns debattörer och forskare som ifrågasätter värdet av skolans roll i lärandet. Man kan lätt hitta exempel på mycket framgångsrika personer som är briljanta och kunniga inom sitt område. Och de har nått sin framgång genom kunskap hämtad nästan uteslutande utanför det gängse skolsystemet.
Ser man lite vidare på frågan om lärande så framstår lärande och anpassningsförmåga som något artunikt för Homo Sapiens Sapiens. Evolutionen har gjort oss till lärande varelser och det är också grunden för vår framgång som art. Och detta skedde långt innan någon skola fanns.
Förmåga till lärande finns i oss från början och varje människa lär ständigt. Men särskilt som barn naturligtvis. Vår relativt sett långa barndom ägnas åt lärande, att förstå och träda in i det komplicerade mönster som är mänsklig samvaro, mänsklig arbetsorganisation och kultur.
Det är den ena sidan av saken. Den andra sidan av saken är människan som social och kulturell varelse. Vi ska inte bara lära och förstå, vi ska också reproducera vår på plats i samhället. Det är inte längre familjebakgrund, klassbakgrund och liknande som styr vår plats i samhället. Andra saker spelar allt större roll.
I långtidsstudier visas att det som har att göra med föräldrarnas bakgrund när det gäller utbildning, inkomster, etnicitet m.m. spelar liten roll i förhållande till en avklarad gymnasieskola. En fullgjord skolgång är kompensatorisk. I alla fall till en viss grad. Så är det redan idag. Problemet är att skolan i sig inte klarar av att vara kompensatorisk. Den kan inte kompensera på det sätt som det gjort fram till mitten av 1990-talet.
Skola betyder något inte bara för lärandet utan framför allt för den plats man har i samhället.
Till det ska läggas den allt mer organiserade tillvaron som all vi människor lever i – inte minst barn. Vi lever allt större del av våra liv inom ramen för organiserade verksamheter av olika slag. Barn spelar fotboll med ledare i en förening och inte på gården med sina kamrater.
Ansvaret för att reproducera värderingar, normer och förhållningssätt faller i allt större delar på olika typer av ledare och organisatörer. Där är givetvis skolan och lärarna den största och viktigaste.
Skolan som vi känner den idag skapades i en annan tid då industrialismen växte fram. Den skapades för och av den tidens samhällsutveckling. Allt det som vi förknippar med skola skapades då: Kateder, skolbänkar, möblering, läxor, prov, förhör, inringning, rasterna m.m.
För vilket samhälle ska dagens skola fungera? Det finns många svar på den här frågan. Ett av de självklara är att samhällsutvecklingen är så snabb nu att vi inte kan lära oss en gång för alla. Vi kan inte tro att det vi lämnar skolan med vid 20 års ålder kommer vara aktuellt och användbart vid 40 eller 60. Vi behöver en skola som rustar för förändring – en skola som lär ut hur man lär om.
Det samhället vi redan lever i kräver ingen förmedlingspedagogik. Information och informationstillgång är ordnad. All den teknik som är tillgänglig för oss sköter den saken. Vi kan lätt via våra smartphones m.m. hitta vilken information som helst.
Vad vi däremot behöver ha är omdöme, sorterings- och urvalskompetens. Vi behöver kunna begrepp och ha ett stort ordförråd, gärna också på engelska. Vi behöver kunna analyser, jämföra, värdera information. Vi behöver kort sagt öva upp vår förståelse.
Vi behöver också ha skolan till att förbereda oss för ett liv i umgänge med människor som inte är som vi – enhetskulturer med stabila och enhetliga värderingar, konflikter, förhållningssätt, traditioner är snart ett minne blott om den någonsin funnits.
En viktig kompetens är att är att se andras identiteter och var trygg och säker i sin egen. Att se andra och kunna samarbeta och förhålla sig med tolerans, humanism och trygghet kommer att vara allt viktigare.
Annan kompetens som framhålls i debatten är vikten av kreativitet och förmågan att se nya lösningar. En del undersökningar visar att Sverige har en framstående plats i världen just inom kreativa näringar. Om detta kan tillskrivas det svenska skolsystemet är nog svårt att säga, men tydligen har skolan inte hindrat det i alla fall.
Sammanfattningsvis handlar skolan uppgift snarare om att förbereda barn och ungdomar genom att ge dem möjlighet att förvärva en del förmågor. Det är förstås inget nytt, något som jag kommit på. Diskussionen om vilka dessa förmågor är pågår i detta ögonblick och de läroplanerna som svensk grundskola arbetar efter omfattas också till stor del av den synen.
I debatten har ”big five” använts och då syftar man på analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera, begreppslig förmåga.
Jag tycker att detta är en bra början men jag är övertygad om att de här framtidskompetenserna behöver utvecklas ytterligare. Vi behöver fundera över hur de här förmågorna fungerar ihop med ämnesdidaktiskt kunskap. Är det samma förmåga att analysera ett matamtiskt problem, ett samhällsproblem eller ett konstnärligt/estetiskt problem?
Vi behöver också fundera över vilka förmågor vi behöver för att fungera och arbeta ihop med andra. Människor som inte är som jag, som har annan bakgrund än jag har. Hur ska jag kunna fungera i en annan miljö än den jag är i just nu – en annan skola, en annan världsdel, andra människor.
Vi behöver också formulera för oss själva vilka värderingar som ska styra svensk skola och vilka normer som ska gälla inom det allmänna skolväsendet. Svensk skola är medveten och fungerar i många stycken väl inom det här området men det är fortfarande minst en tiondel av eleverna som anser att de blir illa behandlade i skolan, också av vuxna.
Vi behöver fundera över vad ett samhälle som vill vara sammanhållande och acceptera och uppmuntra olikheter ska göra och vara. Jag har svårt att se att religiösa inslag och till och med religiösa skolor har en plats i ett sådant skolsystem.
Följ gärna #skolvåren på twitter och läs deras blogg (skolvaren.se). Där förs en spännande diskussion om just den här frågan – varför skola? Jag har inspirerats av den diskussionen.
I mina kommande blogginlägg ska jag fundera mer över skolans praktik.
Inkägget publicerades originalt på Thomas Esbjörnssons blogg. Besök Thomas blogg här.
